Vinter?

Grådask, plusgrader och - fågelsång. Känns mer som en sen marsdag än 20 januari. Hej, mitt vinterland! Vart tog du vägen?

Men barnen är nöjda ändå. Dom vet ju inte annat, har knappt upplevt snövintrar annat än vid enstaka tillfällen. Frida och Johannes cyklar ikapp runt Krokängsparken, Frida vill vara först men misslyckas och bryter ihop och kommer knappt igen. Simon får testa på att gunga medan storasyskonen klättrar upp i ett högt träd och Frida tar revansch på Johannes genom att helt sonika tränga sig före när de ska ner så att han åker i backen. Pappa får ta till uppfostrande metoder ("Säg förlåt nu!" Antagligen helt värdelöst om man frågar barnpsykologer).

Man kan tycka att när idrottsmän säger att det är själva tävlandet som är skoj låter det som en klyscha. Men det måste vara sant. Eftersom det inte alls är intressant för Frida att vara etta på cykeln när hon väl får chansen när Johannes gör något annat. Utan bara när det verkligen är tävling på riktigt.

Vi skyndar oss hem när regnet kommer. Tjugo meter hemifrån går det över i snö. Kung Bore har inte gett upp än. Men han är kraftigt försvagad. Klimatförgiftad, kanske.