fredag 27 mars 2009

Lägg av!

Allt är som vanligt denna fredagsmorgon. Simon har rivit ut hela bokhyllan på nolltid och Frida ska ha gröt och en smörgås. Och jag funderar på att göra en utflykt i vårsole...

Aprilvädret kom tidigt i år. Vilken riksdagsman tar tag i ett snöförbud, från säg 15 mars?

onsdag 25 mars 2009

Små små ord

Barnen pratar på de allra mest underbara sätt. Simon har börjat säga "bu" när vi är ute och går och pekar samtidigt på bussen.

Frida förde igår ett litet resonemang om kärlek: "Pappa, Isak säger att han är kär i mig. Att jag är söt och så."

Jaha, säger jag, vad kul. Du är ju väldigt söt. Det visar sig dock att Isak, denne lille dagisdonjuan, har sagt det till Frida, Teak, Elin och Maha på en och samma gång. Ett faktum som tog ner lite av glansen för mig. Dock inte för Frida.

"Vi kanske ska gifta oss då. Fast det bestämmer vi ju själva, Isak och jag."

lördag 7 mars 2009

Packning pågår

Huset är upp och ner, Anna och jag är stressade som två illrar på speed och barnen softar framför Wild Kids.

Men i morgon vid samma tid sitter jag i en fjällstuga och förhoppnigsvis har brorsan hällt upp av whiskeyn han lovade att ta med sig. Och med detta sagt: Nu blir det en veckas paus i bloggandet.

fredag 6 mars 2009

Ett kränkt barn

Gode vännen Loffe ringer och meddelar att hans son, jämngammal med Johannes, kommer hem och glatt trallar på en alltför välbekant låt.

"Men, vad är det du sjunger på? Vem har lärt dig den?"
"Vår nya musiklärare."

Vilken låt det var? "Heja Blåvitt".

Ge mig DO, Skolverket och UNICEF på en gång! Här ska anmälas - snacka om kränkning!

Många galningar i stan

Vad är det med göteborgarna? Här har alltså fler än 800 personer svarat på GP:s webbfråga, och skickat in de mest debila namnförslag på Görans hjul. Även om man måste ge en eloge till den som skrev "Bajsåket". Johannes och Frida kommer att skratta på sig när de hör det.

torsdag 5 mars 2009

Tillbaka från Moskva

Det finns faktiskt också begåvade människor på Biltema. Idag stod inte Roy i informationen, utan en kille som direkt när jag frågade om de aktuella snökedjorna fanns inne, själv ringde lagret (de låg nämligen fortfarande inte på sin hyllplats).

Efter mindre än en minut kom beskedet: De stod på en pall på annan plats i varuhuset. Vilket de, rent teoretiskt, alltså kan ha gjort redan i måndags.

Super Thursday

Jag kastades rakt in i dagen av att Frida kom på att hon skulle bada klädsimsimskolan. Snabb ompackning, frukost, rusa till bussen, tillbaks igen, lunch med Simon, genomsköljning av densamme, lunch med Frida, Johannes kom hem, macka till honom, fram med barnens cyklar, direkt iväg till tandläkaren, hem via biblioteket, steka pannkakor, på med kläderna igen, upp till skolan för utvecklingssamtal, direkt iväg med Johannes till scouterna, liten tripp till Biltema (återkommer i det ärendet), hem och vända och hämta Johannes igen och snart kommer brorsan med fyra par skidor. OCH ALLT HAR GÅTT BRA!

Hade det inte varit för att jag bloggat och fixat biljetter till ÖIS-GAISNya-Gamla-Sture-Ullevi så hade jag varit så foträt att det av bara farten vuxit ut ett par runda glasögon och en Kånkenryggsäck på mig.

Hjulafton!

Jag vet inte vad som är mest hårresande: Att det blir hjul i Göteborg redan i maj, eller GP:s webbfråga i ärendet. När det finns hur många intressanta frågor som helst att ställa till läsarna (till exempel "Tycker du att detta är en bra idé?" eller "Tycker du att processen gått demokratiskt till?" (den senare lite svår, det medges)) så väljer GP alltså att fråga vad eländet ska heta.

Det första man kommer att tänka på är alltså INTE några tveksamheter kring själva förfarandet (för svårt för läsarna?) utan att det måste krystas fram ett töntigt änna görgött göttebosskt namn i stil med Synålen, Kålleseum eller Läppstiftet. Precis som att det är självklart att när Göran Johansson tycker att man ska klämma in en 60 meter hög byggnad som förändrar stadens silhuett ordentligt så ska "vi" döpa den till något.

Förresten, kommer GP inte ihåg hur bra det gick senast något skulle döpas? När vi fick något nytt som blev gammalt över en natt? Gör samma sak nu: Be Sture Allén om hjälp. Så kan han säkert värka fram "Hjulet". I pur glädje kommer Göran Johansson att hjula ner för Allén (dé é la en go tjomme!!).

Det känns som att två högtider slogs ihop igår: Första april. Och Hjulen.

onsdag 4 mars 2009

Blocket, sicket ställe

Ett av mina favoritnöjen för närvarande (när Simon sover) är att surfa på Blocket. Främst letar jag efter musikinstrument av olika slag, och bara beskrivningarna på det området kan vara underhållande. Eller varför inte prissättningen? Just nu råder det en otrolig hype efter gamla gitarrer och basar , vilket gör att en del människor i finanskrisens spår dammar av vad gammal skit som helst från vinden och försöker kränga det som "vintage".

Fast den här annonsen har inget alls med det att göra. Den är bara ... tja, udda? Och sicken säljande text sedan. "Gammal, något smutsig". Tro f-n den är gammal, den är ju död, Kjell!

tisdag 3 mars 2009

En liten farbror ser på TV
















Notera den sköna handställningen, samt favoritprogrammet på TV:n: Los Teletubbies. Farliga grejer. Nästan som knark.

Sorry, Maria!

Var uppe en sväng på jobbet idag för att fika, visa upp Simon och bara njuta av att jag är föräldraledig. Fick då tipset från min eminenta kollega Maria (som har skrivit en bok om korv och kan prata precis som Tabita och Gulletussan) att uppdatera bloggen som en rättrogen beende muslim (fem gånger om dagen, that is) för att få läsare.

Jag är ledsen, Maria, men jag kan redan nu säga att det kommer skita sig. Dels för att andra saker påkallar min uppmärksamhet, dels för att jag av hävd är en tjötröv och skriver alldeles för långt när jag väl skriver, så jag kommer helt enkelt inte ha ork till att skriva flera gånger på en dag. Men jag ska bli bättre på att uppdatera! Ska vi säga en gång om dagen i alla fall?

måndag 2 mars 2009

"Macken" 2009, eller Moskva 1964

Var på Biltema idag. Skulle ha snökedjor. Vad ni gör: Åk inte dit. Åtminstone inte om ni vill ha snökedjor. Vill ni däremot se hur jag tror att Sovjetunionen fungerade så är det en utmärkt utflykt för en fältstudie.

Inköp till bilen är för mig ett nödvändigt ont. Inget jag på något sätt tycker är roligt. Det bästa är om det finns så lite som möjligt att välja på, så att jag vet att jag väljer rätt.
Snökedjor är nu lite svårare att köpa än spolarvätska. På Biltema finns sju olika sorters snökedjor. Ingen av dem verkar passa vår bils hjul. Däremot finns en sort som är helt slutsåld, som kanske kan passa, men det vet jag ju inte eftersom jag inte kan läsa på förpackningen.

Jag bestämmer mig för att gå till informationen.

Kvinnan bakom disken får vara anonym, men vi kan kalla henne Roy. Roy har precis avfärdat den föregående kundens fråga med ett surt "Det vet la inte jag", så jag har inga höga förväntningar på vårt lilla rendez-vous. Jag försöker förklara för henne att den typ av snökedja jag letar efter verkar inte finnas. Den påföljande dialogen är värdig Kafka.

Roy: Har du artikelnumret?
Jag: Nä, det är ju tomt på hyllan, så jag kollade inte. Men du kan inte söka på min däcksdimension och se om det är den så att jag vet om ni har något som passar min bil?
Roy: Har du artikelnumret?
Jag: Alltså, jag har just kollat därute och ...
Roy: Men med artikelnumret kan man kolla allt.
Jag: Som till exempel om de passar min bil?
Roy: Nä, men jag kan se om de finns inne.
Jag:
Men, det är ju det dom inte gör.

Efter ytterligare lite dividerande går jag bort och kollar artikelnumret. Till min förvåning säger Roy att de aktuella snökedjorna finns inne (men jag vet fortfarande inte om de passar bilen). Hon tycker att jag ska gå ut i butiken igen och prata med "någon på bilavdelningen".
Så jag rullar ut med Simon i vagnen mot snökedjehyllan och träffar på nästa nobelpristagare på College of Biltema. Vi kan kalla honom Roger. Ännu en gång, en scen ur Processen, eller "Macken". Välj själv.

Jag: Jo, Roy i informationen säger att du kanske vet något om de här snökedjorna, att de kanske finns på lagret?
Roger: Ja, kanske. Men jag kan inte ta fram dom nu, för det står 30 pallar med grejer därute och jag kan inte gå igenom dom.

Här börjar yours truly bli en aning trött och irriterad.

Jag: Nähä. Så du är inte intresserad av att sälja snökedjor?
Roger: Jo, jo, men jag kan inte gå igenom pallarna nu.
Jag: Nähä. Du är alltså inte intresserad av att sälja snökedjor.
Roger: Jo, jo, det är jag. Men vi börjar packa ut nu och är väl klara på torsdag. Men ring och kolla i veckan om vi har hunnit få ut dom.

Här fanns, som ni förstår, en hel del andra frågor att ställa (som till exempel varför man inte kunde kolla var kedjorna stod just nu, eller varför det skulle ta fyra dagar att få ut 30 pallar varor), men jag orkade inte, utan släppte korgen med småprylar som jag stoppat på mig, gick med bestämda steg ut genom kassorna, och blev en smula förvånad över att inte Anders Eriksson och Jan Rippe satt där och flabbade åt mig.

Klev ut på Backaplan, men det kändes som Röda Torget för mer än 45 år sedan.